Hej! 

Är så himla trött på att sitta hemma och glo på dessa väggarna! 
Ja för somliga är det en utmaning att bara ta sig ut hemifrån en stund, så är det för mig.

Jag funderar på att ta minicrossern och åka med Pågatåget för första gången själv till Malmöfestivalen. Det är inte så stort kanske för andra men för mig är det lite svårt att ge sig ut ensam då jag har provat en gång innan och då med Dotty. Det gick bra men risken är att jag hamnar mellan tåget och perrongen med hjulen och inte kommer varken av eller på då det finns ett mellanrum som är lagom stort att fastna i. Det ska finnas en tågvärd som kan hjälpa till att fixa med någon form av ramp en jag vet inte hur jag får kontakt med dem när man ska på tåget. Man får väl hoppas att de ser att man ska på och kommer till undsättning. 

Jag tror att jag ska satsa på att komma med tåget och sedan får vi se om jag gör det eller om jag står kvar på stationen när tåget har passerat. Jag är lite skraj men får väl se det som en ny utmaning om jag inte ska bli sittande hemma i all evighet. Synd att jag inte har någon kompis som kunde åkt med och tittat till en ;((!

Nåja allt som kan hända är väl att jag fastnar och det kan ju inte vara så farligt mer än att man skadar sig om tåget börjar köra eller något. Satsar man inte kan man inte vinna! 

Kanske jag kan fortsätta utvärdera hela resan imorgon el något. 

Hej så länge! 

Hej! 

Nu har jag semester som börjar gå mot sitt slut, sista veckan framför mig. Det är skönt att jag fått reda på att jag får tillfälle att åka på Rehabresa till Teneriffa i höst vilket gör att jag inte deppat ihop helt under semestern då det här vädret suger! Kommer kanske få se solen lite på resan i höst vilket kan behövas efter denna hemska sommar.

Hubby har semester nu och har åkt iväg till Turkiet på en liten tripp. Han ska åka till sin sommarlägenhet och slutföra en renovering som vi hoppas blir fin. Det är lite kvar med kök och badrum som ska kaklas och inredas. Golv ska läggas i hela lägenheten och möbler ska införskaffas, hoppas han fixar det själv. Jag orkade inte följa med då jag tänkte att det var så himla varmt över 40 grader och det är för mycket för mig.

Jag får istället nöja mig med att gå ut med vovven så mycket som det bara går. Hon är glad för varje minut hon får vara ute.

Det är dock ganska trist att hela semestern har gått till inget som vanligt. Känner att jag aldrig får tummarna loss att göra något och det beror mycket på att jag känner att jag inte kan ge mig av hemifrån,med allt det innebär, någon längre stund. Vad gör man när man inte ens kan gå på toaletten själv någonstans utan att behöva hjälp att komma upp från toaletten? Jag känner mig helt värdelös och isolerad som bar stannar hemma men som sagt vad gör man. Kan inte heller sätta mig ner och fika någonstans få då måste jag be någon om hjälp och vem ska hjälpa när man är ensam och inte har någon med sig, det är väl inte givet att någon ställer upp och hjälper en när man behöver? 

Nu tänker du kanske att det var ju en märklig människa till att klaga och tycka synd om sig själv men det är faktiskt inte det det handlar om utan bara ett konstaterande att det fungerar inte. Tänk igenom det själv! 

Jag har fått en minicrosser och har funderat på att bara ge mig iväg upp i stan med den men är inte helt säker på att jag klarar av att komma på och av tåget med den själv. Det är inte särskilt lockande att åka själv heller även om man ska utmana sig för sin egen skull. Det borde jag men vet inte om det blir av.

Ja då har jag suttit i fyra veckor hemma och inte gjort ett smack på min semester och det känns för trist.Är detta meningen med livet ? Känns inte som det skulle vara så men nu är det så! Meningen med MITT LIV! Jag tror inte någon skulle erbjuda sig att byta med mig, är det så kan du väl höra av dig så kan vi diskutera det hela. Jag byter gärna min vardag mot någon annans om det går och det ger lite mer input i livet.

Kanske ska byter bort hela mig mot en Dummy som kan sitta på en stol och se glad ut, tror inte det är någon som skulle sakna mig då ingen hör av sig... Näää det är klart att det inte är någon annans ansvar hur jag mår, jag tänker väl också de men VAD SKA JAG GÖRA??? Kan någon säga mig det!!! 

Försöker läsa, se på TV men det blir så satans långdraget och jag känner mig ännu mer ensam! 

Så! nu har jag kräkt ur mig detta också. Fy fan vad bedrövligt och hoppas ingen läser det för då kanske de kräker också!

Min avsikt är inte att förpesta för någon utan bara att skriva av mig när jag mår dåligt, SORRY om du läste detta och blev nerdragen i skiten idag, ha överseende med att det är det enda jag kan göra  ! 

Hej på dej ditt krusbär!